Habsburgska riket

Ungerns Historia

Historien började i slutet av 800-talet när magyarska stammar ledda av Ápràd, från nuvarande områden vid Oralbergen i Ryssland, vandrade västerut. Några av stammarna som var med bosatte sig på slätter mellan Donau och Tisza. Ápràd var även den person som grundade den första kungafamiljen i Ungern som hette Ápràddynastin. Den första av kungafamiljen som lät sig bli kristen var Fursten Géza när han på 900-talet tillät kristna missionärer ta sig in i landet. Det var dock hans son Vajk som senare skulle bli Stefan I, som kom att ena landet och kröna sig själv till kung år 1001.

Stefan I visade sig vara en stark kung som inte ville ha något att göra med den tysk-romerska kejsaren och som även går mot anfall när kejsaren attackerar Ungern. Detta leder till en fortsatt självständig existens i Europa. Efter det ger Stefan I order om att var tionde by ska ha en kyrka och tillåter även flera missionärer in i landet. Det här leder till att han får titeln Apostolisk Konung och han får rätten att ha det apostoliska dubbelkorset i sitt vapen. När han senare dog år 1038 blev han kanoniserad som kyrkans första helgon.

Efter att Kroatien och Ungern hade gått med i en personalunion, som innebär att två länder eller stater får samma ledare, invaderade mongolerna Ungern år 1241 under ledningen av Batu Khan som var den dåvarande ledaren över mongolriket. Men de lämnade landet kort efter, när Ungern hade inre stridigheter. När Ungern lämnas plundrat och härjat, ber kungen Béla IV att tyskar ska flytta in i landet eftersom mongolerna hade lämnat Ungern nästan folktomt. På grund av att det är så lite folk i landet dör kungafamiljen ut och en ny tid börjar på 1300 - 1400-talet med hjälp av Polen efter att Ungern gjorde en personalunion med två familjer.

100 år senare, år 1526 blev Ungern besegrat vid slaget i Mohács av det Osmanska riket och Ungern blev splittrat i tre delar: en kunglig del som styrdes av Habsburgarna, Transsylvanien som blev en självständig provins och de södra och mellersta delarna styrdes av Osmanerna. Efter att det Osmanska riket blev besegrat år 1697 återskapades Ungern med en personalunion med Österrike.

Efter ungefär 150 år av samarbete med Österrike gjorde ungrarna uppror år 1848 eftersom de inte ville styras av ett österrikiskt herravälde. När en revolution även pågick i Wien gick den kejserliga administrationen med på ungrarnas krav. Men efter att revolutionen krossades i Wien gav kejsaren Ferdinand II upp tronen till Franz Joseph och ungrarnas krav lämnades kvar i Wien. Detta ledde till ett frihetskrig där Ungern besegrade den österrikiska hären i september år 1848 och i april 1849. När detta hände tillkallade Österrike Franz Joseph som krossade den ungerska revolutionen.

Habsburgska Riket

Habsburgska riket eller den Habsburgska monarkin, är ett rike som styrde över Ungern och omfattade stora delar av Europa från år 1278 till 1804. Namnet Habsburg var ett släktnamn, själva namnet Habsburg kommer från en fästning från nuvarande Schweiz där familjen bodde. Ätten Habsburg lyckades erövra olika områden i Schweiz med hjälp av giftermål.

År 1273 tog ätten över Tyskland efter att Rudolf I förenade Österrike och Slovenien. Det Habsburgska riket sträckte sig över så stora delar av olika land och kulturer så det pratades tolv språk men bara ungerskan och tyskan var officiella språk. Överhuvudet i riket var en tysk-romersk kejsare från år 1440 till 1806. Habsburgarnas största rivaler var Osmanska riket och Frankrike. Mellan åren 1520 och 1550 gick Osmanerna och fransmännen med i en allians för att minska Habsburgarnas makt.

Det Habsburgska riket var aldrig en enda stor stat utan var uppdelat i olika regioner och hade olika lagar, kulturer och styrdes av yngre personer i den Habsburgska familjen. Det fanns även olika titlar beroende på vilken region man styrde. Det Habsburgska riket var också sammansatt av kungariken, ärkehertigdömen, furstendömen, grevskap, städer och länder. Huvudstaden i riket var Prag från år 1583 till år 1611, men ändrades sedan till Wien.

Efter att Rudolf I blev kung över Tyskland år 1273 så gav han order att ätten Habsburg skulle få mera områden av Schweiz och att ätten skulle få större besittningar. Han gav sina söner Albrekt I och Rudolf II indragna rikslänen i Österrike, Steiermark och Krain som en gång hade tillhört Ottokar II av Böhmen. Albrekt I fick alla länen efter en överenskommelse med sin bror och blev kung år 1298. Karl V var den enda som styrde över alla de habsburgska arvländerna samt kolonier i Spanien. Karl V föddes 1500 och dog 1558.

© 2019 Gymnasiet i Petalax, Mamrevägen 13, 66240 Petalax
Luotu Webnodella
Luo kotisivut ilmaiseksi! Tämä verkkosivu on luotu Webnodella. Luo oma verkkosivusi ilmaiseksi tänään! Aloita