Kalla kriget

Ungernrevolten

Ungernrevolten var ett tolv dagar långt folkuppror mot landets kommunistdiktatur mellan 23 oktober och 4 november år 1956. Upproret började med studentprotester vid Tekniska högskolan i Budapest, protestmarschen ökade snabbt till en väpnad kamp. Upprorsmännen fick makten över stora delar av Ungern och det uppstod även en kortvarig regering som leddes av Imre Nagy.

Upptakten

Ungern var viktigt för Sovjetunionen delvis på grund av sitt geografiska läge, men också för att ett av den tidens största fynd av uran fanns i landet. Detta hölls hemligt till den grad att inte ens toppforskare kände till det. Den kommunistiska ledningen kamouflerade gruvorna som utgrävningar av bauxit. Hela produktionen var exklusivt reserverad för Sovjetunionen.

Efter Josef Stalins död år 1953 började upptakten till Ungernrevolten. Orsaken till detta var försöket att ändra Sovjetunionens politik. I juli tillsattes Imre Nagy som premiärminister. Nagy var en reformvänlig kommunistisk politiker. Kommunistledaren Mátyás Rákosi var känd för blodiga utrensningar och personkult kring sin egen visa ledarperson. Personkult innebär att dyrka en levande eller död person. Rákosi fortsatte som partiledare.

Premiärminister Mátyás Rákosi 

Mellan åren 1950 och 1953 åtalades fler än 1,3 miljoner ungrare under falska anklagelser och hälften av dem sattes i fängelse. Detta var ungefär 13 % av Ungerns befolkning, som vid denna tid var under 10 miljoner. 50 000 personer arresterades utan rättslig prövning. Fler än 2350 av dessa avrättades. Tre koncentrationsläger inrättades också, där över 40 000 hölls fångna. Medlemmar av kommunistpartiet förföljdes. Till och med högt uppsatta kommunister avrättades, bland annat de fyra inrikesministrarna, för statsfientlig verksamhet, spioneri och trotskism. Trotskism var en riktning som

skarpt kritiserar stalinismen, som växte fram i Sovjetunionen. De högt uppsatta kommunisterna anklagades också för titoism. Titoism var den socialism som utvecklades och tillämpades i Jugoslavien. Kommunisterna anklagades också för en del andra saker. En av dem som avrättades hette László Rajk och var stalinist. Han avrättades genom hängning. En femte inrikesminister, Sándor Zöld, dödade först sin familj och tog sitt eget liv när han fick veta att han skulle gripas. En tredjedel av de ungerska familjerna var direkt utsatt för säkerhetspolisens och kommunistpartiets förtryck.

Premiärminister Nagy släppte ut fångar från arbetslägren och fängelserna och tillät ägande av eget jordbruk, i alla fall till viss del. År 1955 avsatte man Nagy, anklagad för att inte kunna hålla ett fast grepp om landet. Moskvaregeringen fruktade att landet närmade sig NATO. Sovjetunionens ledare Nikita Chrusjtjov upplevde Rákosi som en last, så i juli 1956 ersattes han av Ernő Gerő som var stalinist. I oktober, när Gerő befann sig utomlands höll oppositionen i kommunistpartiet en värdig begravning åt den tidigare inrikesministern László Rajk som avrättats 1949 efter en maktkamp med Rákosi. Hundratusentals människor närvarade vid begravningen. I samma veva fick reformkommunisten Imre Nagy godkännande att återvända till partiet. Tillsammans med Władysław Gomułkas, som var Polens kommunistiska ledare vid denna tid, lyckade förhandlingar med ryssarna i Polen gav de här händelserna den ungerska befolkningen hopp om förändring i Ungern.

Den 16 oktober 1956 organiserade universitetsstudenterna sig i staden Szeged i Ungerska Studenters Förbund, vilket var oberoende av den officiella kommunistiska studentorganisationen. Organisationen växte snabbt och redan den 22 oktober var den etablerad i hela landet. Studenterna i Budapest offentliggjorde ett manifest som bestod av 16 punkter. I manifestet krävde studenterna reformer för både jordbruk och industri, samt demokrati och yttrandefrihet. Förutom detta ville de också att Nagy skulle återinsättas, att Rákosi och hans medarbetare skulle ställas inför rätta samt att alla sovjettrupper skulle lämna landet.

Den Ungerska flaggan med ett hål i symboliserar revolten. Här är den hissad utanför Parlamentet vid 50-årsminnet.

Upproret i Ungern

I upproret som höll på från 23 oktober till den 4 november, deltog ungefär 200 000 människor. Upproret skedde i samband med en studentdemonstration. Under kvällen svarade Gerõ på ett radiosamtal om att förändringar inte var att tänka på. När det samtalet blev känt ökade raseriet.

Först vältes Stalinstatyn på Hjältarnas torg, sedan lyckades de såga av statyns huvud med en skärbrännare. En folkmassa försökte senare på kvällen tränga sig in i Radiohuset för att föra ut sina åsikter och krav. Många skadades och dödades under detta uppror. Säkerhetsstyrkor och militär sattes in för att försöka rädda situationen.

Den 24 oktober gick den Röda Armén med 24 000 soldater från Sovjetunionen till attack, men de slogs snabbt tillbaka med molotovcocktails och andra vapen. På samma gång delade upprorsmännen ut flygblad till socialisterna och förklarade varför upproret hade uppstått, vilket ledde till att det blev en stor förvirring. Sovjetunionen valde att dra tillbaka sina trupper och följderna blev vapenvila.

Samtidigt som revolten i Ungern utspelade sig pågick även Suezkrisen. Revolten i Ungern fick varken stöd från västvärlden eller FN på grund av den pågående Suezkrisen.

På Republiktorget skedde den 30 oktober det mest ökända slaget under revolten. På detta torg fanns kommunistpartiets högkvarter placerat och där befann sig politiker och några säkerhetspoliser från ÁVH. De ryska och ungerska soldaterna som vaktade byggnaden hade dragit sig tillbaka när det var vapenvila. Då hade en grupp rebeller upptäckt säkerhetspoliserna och en skottlossning sattes igång. De civila som befann sig inne i byggnaden kontaktade myndigheterna och fem stridsvagnar skickades till platsen. Två av stridsvagnarna körde vilse på vägen. De tre andra började bombardera byggnaden när de såg en ungersk stridsvagn strida på rebellernas sida.

En förstörd stridsvagn i Budapest. 

Imre Nagy

En av de främsta ledarna för kommunistpartiet var Imre Nagy. Nagy kritiserade stalinismen samt Sovjetunionens styre över Ungern. I koppling till Ungernrevolten bildade Nagy en regering 27 oktober 1956. I och med att Sovjetunionen slog ner Ungernrevolten flydde Nagy och 41 andra personer till Jugoslaviens ambassad i Budapest. János Kádár, Ungerns nya ledare lovade Nagy och de andra personerna säkerhet och frihet. Trots löftet arresterades Nagy och resten av flyktingarna av sovjetiska soldater.

Den sovjetiska ledningen försökte övertala Nagy att avgå som premiärminister och att godkänna den nya regeringen, men Nagy vägrade. År 1958 flögs Nagy och de övriga flyktingarna tillbaka till Ungern efter att ha tillbringar en tid som fångar i Rumänien. Nagy vägrade erkänna sig skyldig till anklagelserna, vilket ledde till att han dömdes till döden. Den 16 juni 1958 avrättades Nagy.

Premiärminister Imre Nagy. 

Följderna av Ungernrevolten

Följderna av upproret i Ungern år 1956, ledde till att 2 700 ungrare dödades i striden, 341 personer avrättades, 22 000 dömdes till fängelse och 13 000 sändes till arbetsläger. Den 4 november när striderna var över hade Sovjetunionen bildat en marionettregering, det vill säga en regering som endast lyder order. Sovjetunionens marionettregering börjar en utrensning av revoltörerna.

Den misslyckade revolten ledde till att 200 000 ungrare flydde till väst via gränsen till Österrike. Tusentals ungrare emigrerade dels till USA men även till Frankrike och Storbritannien. Även Sverige blev ett land där 8 000 ungrare sökte skydd.

Strävan efter ett demokratiskt samhälle istället för diktaturstyrelse, ledde till ett folkuppror som avslutades i ett misslyckande. Under Ungernrevolten dog flera tusen ungrare. Många skadades och sändes till fängelse och arbetsläger. Idag är det drygt 60 år sedan Ungernrevolten ägde rum.

Text: Anja Flöijer, Anna Stormblad och Richard Eklund.

Källor:

Wikipedia: Ungernrevolten 

SO-rummet: Ungernrevolten    

 Hbl Jörn Lundsten: Ungernrevolten slutar i blodbad      

Kalla kriget.se: Ungernrevolten     

Wikipedia: Imre Nagy 

Expressen: Ungernrevolten