Raoul Wallenberg - den försvunna hjälten
Raoul Gustaf Wallenberg (1912 -1947), var en svensk arkitekt, affärsman och högt uppsatt diplomat. Han tillhörde den förmögna släkten Wallenberg men valde i tidig ålder att gå sin egen väg. Han kom under sitt korta liv att rädda 10 000-tals judar från det nazistiska herraväldet tack vare sin starka personlighet med en ovanlig auktoritet och en stor kunskap om diplomati.
Uppväxt
Raoul Gustaf Wallenberg föddes på Lidingö, Stockholm den 4 augusti år 1912. Han har efter sin far Raoul Oscar Wallenberg fått namnet Wallenberg. Wallenbergsläkten är känt för att i flera generationer haft stora förmögenheter samt att ha bra förbindelser med Sveriges näringsliv. Raoul d.ä. dog tre månader innan hans son föddes. I och med att Raoul den yngres far avled uppfostrades han av sin mor Maria Sophie Wising och sin farfar Gustaf Oscar Wallenberg, en känd diplomat i Tokyo, Istanbul och Sofia. Redan från en tidig ålder har Raoul d.y. haft höga förväntningar på sig själv i och med det välkända familjenamnet, den höga utbildningsnivån inom släkten och att få bevisa för sin farfar att han var värd namnet Wallenberg.
Studietiden
Wallenberg gick grundskolan och tog studentexamen i Sverige samt gjorde militärtjänstgöring för att sedan kunna leta sig vidare ut i världen och utbilda sig. På sin farfars begäran tillbringade Wallenberg ett år i Paris för att studera. Wallenbergs d.y. farfar ville att han skulle utbilda sig inom bankväsendet. Wallenberg d.y. valde att gå sin egen väg efter året i Paris, han kom att studera arkitektur i Michigan, USA. Under studietiden i Michigan försörjde sig Wallenberg på ett flertal småjobb, trots att Wallenbergfamiljen var mycket förmögen. Även under tiden i Michigan ville Wallenberg träna på sina diplomatiska färdigheter och kom att vandra runt i landet för att kommunicera med andra människor.
Wallenberg på sin studentdag
Karriär
Efter studietiden i USA återvände Wallenberg hem till Sverige. Wallenberg hade stora planer på att inleda sin karriär som arkitekt eftersom landet led av en kraftig depression. Trots möjlighet till en karriär lämnade Wallenberg landet år 1935 på farfaderns uppmaning. Wallenberg reste till Sydafrika där han var ombud för "Swedish African Company". Under många månader i landet vandrade han runt och sålde olika varor. Följande stopp på Wallenbergs färd var Palestina. Där kom han i kontakt med bankväsendet och kunde skaffa sig ett jobb i den branschen. Under arbetstiden i Palestina kom Wallenberg i kontakt med judar som flytt undan Hitlers medhjälpare. Det var p.g.a. kontakten med judarna Wallenberg fick insyn i vad som hände i Nazityskland.
Ungern
Redan år 1938 stiftades strikta antisemitistiska lagar mot judar i Ungern. Lagarna förhindrade judar från att utföra många olika yrken så som jobb inom regeringen och jobb inom allmän tjänstgöring. Lagarna förhindrade också judar att gifta sig med andra folkgrupper än judar. Judarnas ställning i samhället förvärrades när Ungern i slutet av 1940-talet allierade sig med Tyskland och blev en axelmakt. Trots de antisemitistiska lagarna och rasismen i Ungern fungerade landet som en fristad för många judar som var på flykt undan förintelsen runt om i Europa. I början av år 1944 fanns det uppskattningsvis 800 000 judar i Ungern och cirka hälften av dem var flyktingar som hade tagit skydd i landet. Under år 1944 ändrades dock allt för judarna i landet då Nazityskland invaderade Ungern. Under tysk ockupation tvingades judarna flytta in i judegetton och 12 000 judar deporterades varje dag till förintelseläger. I juni år 1944 hade 435 000 judar deporterats till tyska förintelseläger.
Räddaren i nöden
Den förödande situationen i Ungern noterades också i resten av världen. Wallenberg hade fått i uppdrag av USA:s regering att befinna sig i Budapest, för att försöka rädda så många ungerska judar som möjligt. Wallenberg ville försöka utveckla situationen i landet snabbare genom att ge judarna svenska skyddspass, så att de skulle kunna bli svenska medborgare. Hoten mot judarna lugnade ner sig för en tid och man kunde satsa på att ta hand om deras rättigheter. Under den här tiden kunde Wallenberg skriva minneslistor över de personer som dött i landet. Då konstaterade man att judarna inte skulle kunna rädda sig själva och att de kom att behöva skydd.
År 1944 förvärrades förhållandet mellan nazisterna och judarna ytterligare. Under denna tid tvingades Ungerns statschef Miklós Horthy abdikera i samband med sitt försök att sluta fred med Sovjetunionen, vilket inte slutade gott. Pilkorsrörelsen, en nazistisk grupp belägen i Ungern, lyckades ta sig till makten i samband med tyska statskupper i Ungern. Detta ledde till att ännu fler judar gasades till döds. Wallenberg fortsatte under denna tid att utfärda svenska skyddspass till judarna men det fanns inte tillräckligt många sådana, så han började utfärda förfalskade sådana, för att rädda flera judar undan förintelselägren. Wallenberg började även inrätta getton där 33 000 judar var säkra. Under de sista dagarna av den tyska invasionen hade Wallenberg så mycket makt, att han genom sitt stora inflytande räddade 70 000 judar.
Wallenbergs försvinnande
Wallenberg var förföljd av både Gestapo som var den hemliga polisstyrkan i Nazityskland och av SS som var en kamporganisation. För att slippa undan Gestapo och SS tänkte Wallenberg söka skydd hos de sovjetiska trupperna för att kunna åka till Sverige via Sovjetunionen. Istället för att få sovjetiskt beskydd, arresterades han och fördes till Lubjankafängelset. Vad som hände i fängelset vet ingen, men Wallenberg rapporterades död år 1947.
Monumen
Raoul Wallenberg hedras ännu idag över hela världen för sina stordåd under förintelsen. Wallenberg hedrades som mest efter andra världskriget, man tolkade hans insatser som en tung och muskulös kamp mot nazisterna. Han har bland annat blivit utnämnd till hedersmedborgare i USA, Kanada, Australien och Israel. Från Israel fick Wallenberg år 1963 en utmärkelse kallad "Rättfärdig bland folken" som står för att man riskerat sitt egna liv för att skydda judar under andra världskriget. Gator, parker, caféer och skolor är uppkallade efter honom. Det har också producerats dokumentärer, tv-serier, filmer och musikaler för att hedra hans minne. Wallenberg har också fått en egen dag som firas den 27 augusti.
Monument i Buenos Aires av Wallenberg
Text: Frida Tallgren, Adam Ravald & Isak Nyholm
Källor:
Wikipedia: Raoul Wallenberg (svensk version)
Raoul Wallenberg Academy: Mannen med portföljen
Populär Historia: Raoul Wallenberg-hjälten som försvann
SO-rummet: Raoul Wallenberg
Wikipedia: Raoul Wallenberg (engelsk version)