Kultur
I den ungerska kulturen blandas element både från den östra- och västra delen av landet. I Ungern finns det spår från det gamla romerska riket, monument från den turkiska härskartiden och även lämningar från medeltiden. På många bergstoppar finns rester av murar från gamla slott, kyrkor och borgar. Från medeltiden finns så kallade kungsstäder som Buda, Szèkesfehérvár, Visegrád och Esztergom. I hela landet finns minnesmärken och museer som visar allt händelserikt från det förflutna Ungern. Ungerns välkända parlamentsbyggnad är en av Europas äldsta, även känd som Ungerns landmärke och den populäraste sevärdheten bland turisterna i Budapest.
Till alla årstider anordnas stora folkfester i Ungern. De traditionella festerna som påsken, pingsten och julen är också viktiga att fira. De flesta festerna firas på ett traditionellt sätt i folkdräkt och med folkmusik. Folkdräkternas skillnader i färger och motiv är mångsidiga. Särskilt populära är traditioner från Kalocsa, som broderier och bemålade väggar.
Ungerns folkdräkter som används på folkfesterna.
Religion
Ursprungsbefolkningen i Ungern även kallad magyarerna var hedniska nomader och dyrkade naturväsen i stället för gudar. Magyarerna hade varit på vandring västerut från de asiatiska stäpperna nära Uralbergen i flera hundra år. De blev kristna först efter denna vandring och de bildade en gemensam stat i Karpaterbäckenet en bit in på 900-talet.
Den ungerska kungen István (Stefan, 975-1038), förstod att landets existens var beroende av anpassningen till den europeiska kulturmiljön. Trots folkets motstånd lät han bygga kyrkor runt om i landet och med hjälp av munkar och präster från Rom och Venedig konverterade han sitt folk till kristendomen. Kungen helgonförklarades i slutet av 1000-talet och hans krona kan man i dag beundra i parlamentsbyggnaden i Budapest.
Ungern var landet som hade den största andelen judiska trosbekännare i Europa. Judarna kom till Ungern i början av 1300-talet då de måste fly från andra delar av kontinenten och fick då en fristad av den ungerska kungen. Medeltida synagogor hittar man i de gamla handelsstäderna runt om i landet.
Andra världskrigets fasor drabbade de ungerska judarna värst av alla och majoriteten av dem dödades. I dag lever omkring 100 000 judar i landet. De flesta synagogorna förstördes under kriget eller gjordes senare om till kulturinstitutioner. I Budapest ligger fortfarande Europas största och vackraste synagoga som heter Den stora synagogan. Synagogan vittnar om hur rik och betydelsefull judendomen en gång var i Ungern.
I dag finns det över 140 religiösa grupper och kyrkor i Ungern. Enligt ungersk lag räcker det med 100 personer som är överens för att man ska kunna inrätta och registrera en ny kyrka. De vanligaste kyrkorna är romersk-katolsk och protestantisk. Den protestantiska kyrkan indelas i två olika, luthersk och kalvinistisk
Världsarv
Ungern tar bra hand om sitt kulturella arv eftersom landet blivit utsatt för flera krig. Just nu finns åtta objekt på UNESCO:s lista över världens kulturarv i Ungern. Slottshöjden med Gamla stan på Buda-sidan är ett av objekten, som kom med på listan 1987. Världsarvet befinner sig i det mest fridfulla området i Budapest vid Donaufloden. Detta område kan ge oss en uppfattning om hur det såg ut i den medeltida staden. Slottet som hör till världsarvet kallas Budaslottet eller kungliga palatset.
Slottshöjden består av två delar. På den södra delen höll de ungerska kungarna till under flera hundra år. I nuvarande slottet ligger Nationalgalleriet med ungersk konst, Nationalbiblioteket och Stadsmuseet.
Konst
Stolpersteine är ett projekt som startades av den tyske konstnären Gunter Demnig. För att hedra de judar, romer, politiska motståndare till nazismen, homosexuella, Jehovas vittnen och eutanasioffer, som fördrevs eller förintades av nazisterna 1933-1945. En Stolperstein (snubbelsten) är ett minnesmärke i form av en gatsten. Stenarna är gjorda av betong med en ovansida av mässing. De har en inskrift med ett offers namn och placeras i trottoaren framför offrets sista bostad. Demnig kallar Stolpersteine ett konstprojekt för Europa. 45 000 stenar är utplacerade i 17 europeiska stater. Med namn på offer för nazismens förföljelse och utrotningspolitik
Stolpersteine i Budapest.
Ungerska köket
Det ungerska köket har sitt ursprung i och inspiration från den ungerska historien. Nya ingredienser som vitlök, ingefära, saffran, lök och användning av frukter kom under renässansen. Dessa ingredienser används i fyllningar eller i såser med kött, men saffran och ingefära används inte längre i det moderna köket.
Ungern var under turkisk ockupation från mitten av 1500-talet till 1700-talet. Under den tiden fick det ungerska köket inspiration från Turkiet. Varor och maträtter som kom in i landet var sötsaker, som nougat samt turkiskt kaffe, bejgli, risrätter som pilaff, kött och grönsaksrätter som fyllda paprikor och fylld vitkål.
Det ungerska köket influerades även av det österrikiska köket under det österrikisk-ungerska styret, på 1800-talet. Rätter och matberedningsmetoder har ofta lånats från Österrike till Ungern så som äppelstrudel, tårtor och gulash. Det moderna ungerska köket är en blandning av ungerska, tyska, gammalitalienska och slaviska maträtter
Traditionella ungerska rätter baseras huvudsakligen på kött, säsongsenliga grönsaker, frukter, färskt bröd, ost och starka korvar. Recepten baseras på flera hundra år gamla traditioner kring kryddnings- och tillredningsmetoder. Ungersk mat är ofta stark och kryddig eftersom stark paprika krydda används. Kombinationen av paprika, fett och rödlök är typisk för köket.
Traditionella rätter
Hortobágyi palacsinta
En ungersk pannkaka fylld med kött, kryddor och lök. Köttet bryns med paprika och fyllningen i en gryta. Såsen tas sedan bort och köttet och fyllningen läggs inuti en crêpe (en tunn pannkaka). Gräddfil och mjöl blandas sedan ner i såsen och kokas till det bubblar.
Töltött káposzta
Det svenska namnet på rätten är vinbladsdolmar. Det är kålblad som fylls med kött och ris, som sedan kokas och dränks med gräddfil. Kåldolmar är den svenska varianten av maträtten.
Lecsó
En ungersk grönsaksgryta med huvudingredienserna är paprika, tomater, lök, salt, socker och paprikapulver. Lecsó finns i olika versioner och vissa har även potatis, korv, ägg eller bacon i grönsaksgrytan.
Text: Nicoline Nystrand, Elin Rosendahl och Miranda Lunden
Källor:
Ungerska turistbyrån i norra Europa: Våra världsarv